Lund

Jagshemash!

Imorgon åker jag till Lund. Det skall bli underbart!
Jag skall strosa på kullerstensgatorna, njuta av svensk vinter, gå på frackmiddag med pappa, äta gott, shoppa lite och förhoppningsvis få lite adventskänsla.

Man firar inte advent i Spanien. Jag har dock förberett mig väl. Mamma har skickat mig en jullöpare, en stjärna att hänga i fönstret (klassikern i orange papp med vita stjärnor) och en adventsljusstake (den för fyra levande ljus), jag har dessutom en julskiva med Domkyrkans gosskör (Gbg) och en med amerikanska christmas carols. Nästa vecka väntar dessutom lussekattbak.

P.g.a det nya förbudet angående vätska i handbagaget kan jag inte köpa glögg i Sverige, men nästa helg skall jag till Sevilla och då skall jag passa på att smita in på IKEA.

Myyyysigt...

It's a man's world

Något som jag tycker är synd är den raljerande ton som många kvällstidningar har vad gäller de olika könen. Av någon anledning (jo, jag förstår att det beror på att männen har den ekonomiska och politiska makten...) är det okej att hacka på män på ett, många gånger, fånigt sätt.

Främst häcklas männen angående typiskt kvinnliga sysslor som matlagning etc, men det verkar också vara mer eller mindre okej att i söndagsbilagan racka ner på både storlek och uthållighet. Det skulle vara intressanta att läsa reaktionerna om förhållandet vore det omvända.

Det är tråkigt att männen kritiseras istället för att uppmuntras då det "gör intrång" på traditionellt kvinnliga områden.

Filippa Reinfeldt i Aftonbladet idag:

"Fredriks korvgryta är det mest han själv som tycker om."

Kvinnor borde absolut föregå med gott exempel och inte göra skillnad på könen. Hur skall vår strävan annars kunnas tas på allvar?

Här i Spanien? Well, könsrollerna är ganska cementerade. Som jag nämnt tidigare; jag har inte öppnat en dörr sedan jag kom hit och pappaledighet är en utopi.

...och den ljusnande framtid är vår.

Talade med en väninna i Sverige igår.

Hon berättade om två bekanta som gift sig, en som var gravid och en som precis fött barn. Det är helt otroligt! De senaste tre åren har 90% av alla jag känner gift sig, skaffat barn eller förlovat sig. Inte konstigt alls, eftersom vi alla är runt 30.

Men vad som skrämmer mig är: Tänk om det aldrig kommer att hända mig?

Vet inte vad jag vill. Men jag känner mig stressad och på efterkälken.

Tankar om kläder

Jag önskar mig fler tillfällen att bära: flor, tyllunderkjol, muff och päls.

Till helgen (då jag är i Sverige) skall jag köpa ett par skor; antingen ett par skoletter eller ett par Mary Janes. Båda modellerna passar min ibland lite gammaldags stil.

Såg sjätte och sista säsongen av SATC i helgen och de kläder Carrie bär i Paris är helt Fan.Tast.Iska! Men, ack så extravaganta om man arbetar på kontor.

När jag ändå svamlar om kläder passar jag på att lägga in en lite poll.

Vilken designer har skapat väskornas Rolls Royce?
	Marc Jacobs
	Prada
	Bottega Veneta
	Louis Vuitton
	Chanel
	Gucci
	Mulberry
	Hermes
	Fendi
	Annan
Free polls from Pollhost.com

För mig finns det bara ett svar!

..................................................................
Efterlysning: Du som har röstat för "Annan", vilket märke har du i åtanke? /Nyfiken...

Juletider

Jag älskar julen! Har alltid gjort.

Någon gång tänker jag fira jul på vårt sommarställe (en trävilla ifrån cirka 1920).

Det skall vara en riktigt gammaldags jul. Levande ljus och halmprydnader i granen, handstöpta ljus (det har vi i och för sig redan nu), dopp i grytan, lutfisk, ingen jultome utan istället julbock, lackade julklappar och grötrim.

Julevangeliet skall läses framför öppna spisen.

Och det skall snöa så klart.

Bantorget 9

Är det någon som känner till Restauarang Bantorget 9 i Lund?

Maten verkar bra, men jag undrar om lokalen är mysig då jag inte har lyckats hitta några foton.

Help! Please!

Back to basics

Tjejmiddag anno 1992: Köttfärspaj, sallad och billigt vitt. Efterrrätt: Kladdkaka

Tjejmiddag anno 1995: Kyckling med jordnötssås, jasminris och Chardonnay. Efterrätt: Cheesecake

Tjejmiddag anno 1998: Kycklingsallad med chèvre, pinjenötter, ruccola, körsbärstomater och Bag-In-Box-vin. Efterrätt: Pannacotta

Tjejmiddag anno 2001: Fisksoppa, hembakat bröd (med tre sorters mjöl) och Australiskt vin. Efterrätt: Chokladmousse av både vit och mörk choklad

Tjejmiddag anno 2004: Hemmagjord Sushi och japanskt öl. Efterrätt: Sorbet av japanska äppelpäron

Prognos:
Tjejmiddag anno 2007: Biff à la Rydberg och svenskt öl. Efterrätt: Hjortronparfait

Tragiskt

Om ni minns skedde det en liten incident här på kontoret för några månader sedan.

Plötsligt är hon tillbaka!

Hon står i dörren och ställer exakt samma frågor som sist. Jag är naturligtvis ensam på kontoret igen. Jag får hjärtklappning och bliv torr i munnen. Sedan vi träffades sist har jag fått reda på att hon är känd hos polisen, har psykiska problem och dessutom problem med droger (not a good mix).

Hon stirrar på mig och jag försöker förklara att jag inte kan hjälpa henne men att hon kanske kan lämna ett meddelande (jag försökte låtsas att hon är som vilken kund som helst). Hon går och jag pustar ut.

Efter några minuter kommer hon tillbaka! Arg. Aggressiv. Anklagar mig för att ljuga.

Jag fortsätter att behandla henne artigt precis som om jag inte mindes den lilla incideten då hon slog sönder vårt kontor. Efter ett tag verkar hon slappna av och tro att jag är på hennes sida. Hon berättar att hon är gravid och att hon inte skall störa mer.

Men hon kommer att komma tillbaka...det sade hon.

Way of no return

Det började lite oskyldigt med att jag kastade långa blickar på blommornas lockande färgprakt då jag strosade förbi ståndet på marknaden. De kråmade sig i solen och bjöd ut sig till försäljning. Jag fingrade på deras prunkande kurvor och slog till.

Inte en, inte två - utan tre växter följde med mig hem.

Ett tag senare började jag känna mig konstig till mods, jag drogs hela tiden ut på balkongen, jag blev orolig om solen sken för mycket eller om det regnade för mycket. Jag började ta skott och planera nya plantor. Till slut var jag ute på terrassen flera gånger varje dag.

Men det slutade inte där; jag började också okynnessurfa på sajter som varit tabubelagda bara några år tidigare; Tasteline.com, Arla.se och Tinas mat var plötsligt en del av min dagliga rutin. Väl hemma tillbringade jag timmar i köket och laborerade med ingredienser som jag tidigare inte ens vetat namnen på.

Jag. Kunde. Inte. Låta. Bli

Spiken i kistan kom snabbare än väntat. Jag gick över gränsen till det socialt acceptabla. Jag vet inte om människor i min omnejd var förberedda på det slutgiltliga beviset. Jag kunde inte dölja det längre. Det var över. Inget mer spel för gallerierna.

Jag började att brodera! Korsstygn.

Det är svårt att säga hur min resa kommer att sluta, fortfarande är jag mitt uppe i det. Kanske kommer jag någon gång att återgå till min tidigare så sorglösa tillvaro med obligatorisk lördagsutgång, korta kjolar, shopping och för många drinkar eller så har jag för alltid förändrats och för att istället bli...

...den perfekta hemmafrun (inte desperat dock;)!

Övergiven

Hmmm...jag har insett en stor nackdel med att ha en blogg.

Mina vänner som inte bor här har nästan slutat att höra av sig till mig. De behöver ju inte kontakta mig för att veta hur jag har det. När jag talar med dem är de fullt uppdaterade, medan jag har inte har någon koll alls på deras liv.

Kanske skall jag bli mer mystisk och tvetydig...?

Busy

Som vanligt när julen närmar sig är varje helg fram till trettondagsafton uppbokad.

Nu till helgen skall vi fortsätta att flytta (och förhoppningsvis bli klara) och vi skall också gå på en välgörenhetstillställning med vinprovning. Helgen därpå väntar Lund och frackmiddag, nästföljande helg beger vi oss till Carmona utanför Sevilla för kombinerad IKEA-shopping och country house weekend , sedan är det en helg innan jag far till Sverige över jul.

Jag är dock tillbaka i Spanien till nyår.

Imperiet - Märk Hur Vår Skugga

Nostalgitripp!

Jag minns att jag tyckte att videon var väldigt obehaglig da det begav sig.

I can see why...

Saker jag gillar I

(Som motvikt till min tidigare negativa post.)

- Människor med oväntade intressen och egenskaper: Den strikte konsultkillen som gillar The Cure och surfar, den träiga tyskaläraren som dansar salsa och fina flickan som drar snuskiga one liners.
- Superskärpta människor med en hjärna som en PC.
- Den speciella och underbara jargong som existerar i en grupp av människor som umgås mycket (speciellt under festliga förhållanden) bestående av interna skämt, gemensamma minnen och en lättsam naturlighet.
- Latinokillar med loafers (Tod's till exempel) utan strumpor och röda chinos.
- Riktigt smaskigt skvaller.

Ständigt dessa könsroller

Varför säger många tjejer stolt att de minsann är (eller var under uppväxtåren) pojkflickor?

De får det att låta som om det är bättre att ägna sig åt klassiska pojklekar som att bygga trädkojor, leka cowboy och busa än att vara flickig och leka med dockor, drömma om kattungar och skriva ett hjärta istället för en prick över i.

Vilken kille skulle säga att de minsann var en flickpojke då de växte upp?

Saker som stör mig III

Det finns vissa, egentligen harmlösa, saker som irriterar mig:

- När folk tror att de är Sex-and-the-City- coola för att de har en take away-kaffe i handen.
- När folk (speciellt vit, medeklass) använder uttrycket "Respekt!"
- När män viker upp kragen på sina tenniströjor (Jo, jag har sett det nyss!)
- När gymnasieungdomar (de som inte blir nyfrälsta, värstingar, gother, bimbos etc - vilket inte är bättre det) blir pseudo-intellektuella, bär palestinasjal, manchesterkavaj och börjar orera om Kafka, Dostojevskij, Camus och andra uppenbara djupingar...utan att egentligen förstå (jag kastar sten i glashus, eftersom jag var en av dem - fast utan palestinasjal :)
- När killar tror att de genom att visa mycket hud (uppknäppta skjortor, urringade t-shirts etc) blir mer attraktiva - det är faktiskt tvärtom.

I hemmets lugna vrå

Så här i vintertider har jag upptäckt ännu ett intresse (förutom mitt nya växtintresse, alltså), nämligen korsstygnsbroderi. Jag har ett gammalt ofärdigt broderi hemma, som jag köpte för flera år sedan, och de har jag nu tagit upp igen.

Egentligen tycker jag inte att det är vackert med broderade tavlor, kuddar etc, men min käre pojkvän föreslog att jag skulle göra handukar, örngott etc med våra initialer. Det gillar jag! Men då fungerar kanske inte korsstygn...

Broderiet som jag arbetar med nu är ett Beatrix Potter-motiv och jag hoppas att jag blir färdig till jul och kan ge det till en kär, liten vän.

...och den helige ande

I Spanien har man nationella identitetskort liknande de som utfärdas av post och bank i Sverige. Det är med dessa, och inte med körkorten, man identifierar sig.

Korten innehåller förutom namn också ett identitetsnummer, adressen där man bor, uppgifter om var man är född och namnen på föräldrarna.

Jag såg just en kollegas identitetskort. Han heter Jesús.

Och hans föräldrar José (Josef) och Maria...

Inte ovanligt alls.

Inga from Sweden

Jag är en invandrare!

Det känns lite konstigt att tänka så. Jag känner mig bara som en svenska som bor utomlands. Men naturligtvis är jag invandrare, även om jag inte är flykting.

Jag har nog assimilerats ganska bra i mitt nya hemland.

Jag kan språket, har spansk pojkvän, äter middag kl.22.00, uppskattar och känner till spansk musik, passar upp på min käre pojkvän (Hihihi!), lagar en del spansk mat, går i kyrkan ibland och är beroende av jamón Serrano.

Jag reagerar inte över att de flesta spanjorer inte flyttar ihop förrän de gifter sig, att de bor hemma tills de är 30 år, att polisen flörtar med en vid körkortskontroller och att det mesta går att fixa med kontakter.

Troligtvis talar jag en version av Rinkebysvenska, fast på spanska. Bryter - med Málagadialekt.

Typ: Jak er svoanska ok jeter Blancaflor.

Age is just a number

Jag fick precis ett e-mail ifrån en dam i 75-årsåldern. Hon skrev (bland annat): *skrattar*

Hon måste ha barnbarn i Lunarstorm-åldern.

Don't shoot the messenger

Jag fick precis ett synnerligen otrevligt arbetsrelaterat telefonsamtal. Det är så härligt med människor som inte kan behärska sig då de är stressade. Eftersom jag visste att vi inte hade gjort något fel var jag lugn som en filbunke vilket verkade reta vederbörande än mer.

Hon suckade högt, rösten gick upp i falsett, och hela situtionen var "ridiculous".

Jag var artig.

Hon blev otrevlig.

Jag var tyst.

Sedan avslutade jag samtalet

...
Uppdatering:

Plötsligt stod hon i dörren.

Scary!

Knorr

Min pojkvän vill att jag köper grisben och fiskhuvuden för att koka buljong till soppor (dock ej till samma buljong:).

Är det jag som är (lyckligt) ovetande, och att koka sin egen buljong är något som alla gör? Eller är det något typiskt spanskt?

Jag brukar alltid köpa de där små käcka fyrkanterna.

Vinter i paradiset

Utsikt från Orusts ostkust.

Te Necesito.-Amaral.

Ännu en melankolisk sång ifrån spanska Amaral.

Eufemismer

Det är intressant hur man genom att byta benämning på något samtidigt försöker förändra en negativt laddad innebörd. Ibland kanske det fungerar men många gånger låter det tillgjort och fånigt och används bara i offentliga dokument.

Exempel är:

Städerska blev Lokalvårdare blev Ekonomibiträde (?)
Sparkad blev Avskedad blev Friställd
(vad skönt jag är fri!!)
Bonde blev Jordbrukare (Well, inte på TV...)
Sophämtare blev Renhållningstekniker

Ett gammalt exempel (som man inte hittar i offentliga dokument) är änglamakerska (Tack Anna!), där kan man verkligen tala om att försköna en företeelse.

God morgon, kandidaten!

Du-reformen ägde rum i slutet av 60-talet, det var en reform i demokratisk riktning.

Tidigare tilltalade man okända eller överordnade med titel (tex. Direktör Svärd, Major Lundgren, Fru Axelsson och Magister Sandgren ). Det ansågs ohyfsat att nia någon man visste namn och titel på. Ni användes för att markera avstånd, till underordnade eller till personer utan titel.

Du användes inom familjen och till barn. Dock inte i alla familjer, i mer borgerliga kretsar var det vanligt att man tilltalade varandra i tredje person, även sig själv. Ex:

"Vill Sigrid smaka Hildas (min) goda kaka"?
"Karin ber om mammas tillåtelse att få gå ifrån bordet." (Med dagens språkbruk skulle detta kunna översättas med: "Ey, morsan, jag drar nu".)

Till tjänstefolk användes ofta tilltalet han och hon. Ex.

"Det är viktigt att hon inte spiller kaffe på duken fler gånger."

Nuförtiden verkar betydelsen av ni ha förändrats och många yngre tilltalar äldre eller kunder med ni, ett beteende som skulle ha ansetts vara ett oskick för 40 år sedan.

Här i Spanien tilltalas okända, äldre, överordnade och kunder med Usted (ni) eller med titel (Ex. Señor Sánchez). När jag är går i affärer tilltalas jag Señora.

För inte så länge sedan kallades jag vanligtvis Señorita...

Obehagliga uttryck I

Att kväva något (någon?) i sin linda...

¡Basta ya!

Den manliga motsvarigheten till Kikki Danielsson.

Gäsp!

Kändiskoll

Jag glömde berätta att jag såg Liza Marklund på H&M här i Marbella under V&R-hysterin. Hon såg dock ut att ta det piano.

Gröna fingrar

Jag har börjat odla (hö hö hö!) ett nytt intresse, nämligen blommor och växter. Jag tar skott, driver upp nya växter, beskär, planterar om och köper nya plantor hela tiden.

Det är verkligen jätteroligt. Hela terrassen är full av krukor och jag vill bara ha fler. Till den nya lägenheten har vi köpt den här hyllan att ha på terrassen och fylla med växter.

Jag har också fått en spade och en vattenkanna av min pojkvän. Just nu har vi bland annat vanliga Pelargoner, Mårbacka pelargoner, Begonia och Boganvilla. Men mer skall det bli. Jag skulle vilja försöka odla rosor, men de verkar svåra att hålla vid liv och kanske är det för varmt här.

Jaha, det är väl det närmaste en handelsträdgård jag kommer att komma...

Amaral - Sin ti no soy nada

Oj vad sorgligt...

Andra hälften av 90-talet

När jag var in my early twenties bar jag stretchjeans ifrån Filippa K, lammullströjor, Timberlandkängor och tajta t-shirts.

Booooring!

Tänk om jag varit så här fin.

Marc Jacobs är liksom som Chanels lite roligare lillasyster...typ.

Veckans bästa replik!

En väninna förklarade skämtsamt för mig att hennes make inte är till speciellt mycket hjälp vid shoppingturer eftersom han alltid är så positiv och entusiastisk och sällan avråder henne ifrån att köpa något.

För ett par dagar sedan hittade hon ett par underbara skor...för 2400 kr. Hennes man blev eld och lågor i affären inför anblicken av hennes sjyssta pjucks. Hon avslöjade då priset för att matta hans entusiasm något. Men förgäves, exalterad utbrast han:

- Med vad skall de kosta då!?

Hon köpte dem.

Forts.

Hmmm...angoratröjan kliar, eller är jag bara varm?

Jag funderar på att lämna tilbka den.

Victor & Rolf

Vilken pärs!

Det var ganska hysteriskt på H&M här i Marbella. Inte som i Sverige antagligen men ändå busy. Tyvärr hade de inte allas vår favoritkjol i hallonrött, men jag funderar på att sy upp en istället (i duvblått kanske?). Jag är dock nöjd med mina inköp: en vit angoratröja, en svart klänning med krås och en vit bomullsblus.

Min klädstil är very Alice in Wonderland så hjärtan och flickigt passar mig perfekt.

Basic och användbart, med en knorr.

Det svenskaste svenska II

Friår

Svenska för invandrare

Jag sitter och bläddrar i en bok för utlänningar som vill lära sig svenska. Den är mycket pedagogisk. Dessutom beskriver texterna det svenska samhället väldigt bra.

Könsroller:
Jonas bakar bröd.
Ellen kör bil.

Familjebildning:
Lisa Nilsson studerar internationell ekonomi. Hon är inte gift men väntar barn.
Bosse har tre barn men han är skild och bor ensam.
Jag är Klaras pappa. Men jag är inte Emils pappa.

Ett mångkulturellt samhälle (naturligt då boken riktar sig till invandrare):
Emil är hemma hos en kompis, Nelson
Kafé S.tella har en ny ägare, Dimitris.
-Hej jag heter Ritva, vad heter du
-Said
Lisa pratar med Achmed.

Out of date:
Är det han som brukar ha en brun väst. I mockaskinn?
På lördagarna var det dans i Folkets Hus.
(Hos tandläkaren) Syster, gör iordning en bedövningsspruta.

Dessutomär den full av massa sköna 80-talsfoton.

Poet slam

Av en händelse läste jag följande dikter efter varandra och insåg att de är lika, fast varandras motsatser. Dessutom levde Elmer Diktonius (bra poetnamn) och Pär Lagerkvist nästan samtidigt.

Slump eller duell? Avgör själva (jag har markerat med rött de delar som starkt påminner om varandra).

Allt är mitt
Jag äger ingenting
och ofta tryter kroppens bröd.
Men står jag här en stund på stranden,
i sol,
eller i skogens skugga,
eller på bergets vindbespolta krön -mitt är allt!
Och ingen kan ta ifrån mig:
jag har fått hela denna jord till skänks.

Allt är mitt.
Den lilla blommanssmåtingsfödda leende,
och gräsets gråtoch vattnets lugna allvar;
ekorrens röda svans i tallen,
och sommarmolnets dugg och vinterstor-
mens snöslagg;
varje fosterlik morgon,
varje mumieafton -
allt det är mitt:
det har gett mig sig självt.
....
Jag är så nöjd.
Jag äger ingentingoch ofta tryter kroppens bröd.
Men mitt är allt! -
det har gett mig sig självt.
Och ingen kan det ta ifrån mig:
jag har fått hela denna jord till skänks.

Elmer Diktonius 1896-1961

Det är vackrast när det skymmer
Det är vackrast när det skymmer.
All den kärlek som himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus
över jorden,över markens hus.

Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
Herren själv utplånar fjärran stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet människan till lån.

Allt är mitt, och allt skall tagas från mig,
inom kort skall allting tagas från mig.
träden, molnen, marken där jag går.
Jag skall vandra -
ensam utan spår.

Pär Lagervist 1891-1974

Först med det senaste

De sägs att Victoria Beckhams bob (även kallad the pob) har startat en ny frisyrtrend.

Well, jag tror nog att jag var först med att klippa page.

Jag - ett trendorakel?

Hihihi!

Hem ljuva hem

Vi skall börja flytta saker till den nya lägenheten i helgen!

Den står tom så istället för att flytta allting i mellandagarna kommer vi troligtvis att flytta in någon gång i slutet av november (så snart vi har Internetuppkopplingen installerad). Min pojkvän köpte lägenheten i juni och den är helt ny. Vi inredde den under sommaren och nu har vi bestämt oss för att flytta dit (från början var den tänkt som en investering).

Den har två sovrum, två badrum, vardagsrum, rymlig terrass och ligger front-line golf, som man säger på mäklarspråk. Den är inredd i det som jag tidigare har benämnt the new colonial, det är mycket populärt här i Marbella och kännetecknas av vita väggar, marmorgolv, mörka trämöbler i enkel och stilren design och ibland detaljer av smidesjärn för att bryta av. Till detta gärna orientaliska mattor och svartvita foton eller modern konst på väggarna.

Hurra! Äntligen ett riktigt hem! Jag har hyrt i andra hand sedan jag flyttade till Spanien för 4 år sedan.

Pudelns kärna

Jag tycker att det är synd att pudlar många gånger har dåligt rykte eftersom de anses vara fånigt klippta och mesiga i största allmänhet.

Det är inte sant.

Anledningen till de typiska bollarna och den kortklippta bakdelen i den klassiska lejonklippningen är logisk. Pudeln är traditionellt en vattenapporterande hund och man klippte bort så mycket päls som möjligt för att underlätta dess rörelser. Man sparade dock päls runt leder och bröstkorg för att värma. Bollen på svansen var för att hunden lättare skulle ses i vattnet.

Jag är inte förtjust i den klippningen, men den används främst på utställningshundar.

Dessutom är pudlar oerhört intelligenta, vänliga, skäller väldigt lite och deras päls är mjuk och fluffig och luktar inte "hund".

Allra mest gillar jag vita kungspudlar.

OKEJ

Kommer ni ihåg tidningen Okej (kanske finns den kvar?)?

Den var populär på 80-talet och handlade om musik. Varje nummer var fulladdat av stora foton av poserande (ja, de poserade verkligen) stjärnor som Kiss, Boy George, Iron Maiden, Mötley Crüe, Howard Jones och svenska stjärnor som Carola och Lena Philipson.

Det som var lite speciellt med denna tidning, som lästes av många barn i mellanstadieåldern, var att innehållet var ganska avancerat. Foton på drogade hårdrocksstjärnor med smink och nitsuspensoarer varvades med bilder av Samantha Fox, Sabrina, Pernilla Wahlgren och Bobbisocks .

Så här skrev de till exempel om den italienska sångerskan Sabrina:

"Varsågod att glutta! Sabrina har ingenting emot att visa upp vad hon har. Sabrina...oh mama mia!" Brevid visades ett foto av en lättklädd Sabrina.

Om W.A.S.P skrevs följande i ingressen "De dricker djurblod på scenen och sjunger om sin djuriska sexteknik."

Fast barn idag ser ju på Big Brother och läser Aftonbladet och jag antar att det är samma sak.

Här finns en rolig länk med gamla Okejtidningar som scannats in.

Svulstigt

Hemlängtan håller så oss städse fångna

med sina ljufva, starka band;

de slitas ej, förrän vi äro gångna

hem till vårt rätta fosterland.

Karl Fredrik Forsman (1848 - 1928)

Lycka är...

...att äta pizza iklädd myskläder samtidigt som man ser en film (i detta fall Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö) liggandes i soffan mitt pa dagen med fördragna gardiner när det regnar ute och man är bakfull.

Uti vår hage...

Hurra! Jag har lyckats odla Mårbackapelargoner (tyvärr inte de som syns på bilden ovan), som jag har haft med mig ifrån Sverige. En har jag inomhus och den har inte fått blommor, men växer som en galning, och en har jag på terrassen och den har fått en blomma. De är så fina och jag tror att de kommer att trivas eftersom den spanska vintern är som den svenska sommaren. På sommaren måste jag nog sätta dem inomhus i skuggan.

Skötselråd, anyone?

I natt jag drömde...

Kom just på!

Jag drömde om Jonas Hassan Khemiri inatt...

I can see why ;)

University years

Universitetsåren... alldeles för många och för långa.

Min absoluta favorittermin var den andra, hösten 1994. Jag läste statsvetenskap, var inspirerad av Brideshead Revisited, som hade gått på TV under sommaren, och bar kilt, lammull, flätor och knästrumpor, träffade världens finaste pojke, hade nya vänner, kände tillförsikt och trodde att allt var möjligt.

1998 började jag på Handels i Gbg och det innebar att jag träffade några av mina nuvarande bästa vänner. Om vi hade råd åt vi lunch på Oji eller Smula, vi gjorde 17 case på 2 månader, cyklade i regn och blåst, åt ris med soja när det var knapert, tillbringade timmar på caféer med en kopp kaffe (eller té), organiserade BYO-fester och drömde om framtiden.

...och här sitter jag 12 år senare och ser tillbaka.

Boys will be boys

Jag hade nyligen en diskussion om barnuppfostran med en spanjor.

Sammanfattningsvis kan man säga att för små flickor är det mesta okej, de kan bära jeans, klä ut sig till cowboys och leka med leksaksvapen d.v.s traditionella manliga attribut. För små pojkar är dock situationen annorlunda, de skall inte uppmuntras att bejaka sina mer feminina sidor såsom att leka med dockor, dansa balett eller klä ut sig i flickkläder. Tvärtom skall man förbjuda detta beteende.

Motivet är att de skulle bli förvirrade angående sin identitet. Antingen blir flickor inte förvirrade om de klär ut sig till Rambo eller så beror det på att manliga egenskaper skattas högre. You tell me!

Vidare framgick det tydligt att barnet har väldigt lite att säga till om generellt och att man som förälder sällan behöver motivera sina beslut eller ta dem i samråd med barnet. Detta gällde tex om en 11-årig gosse själv vill bestämma vad han skall ha på sig. (Inte att undra på att spanska barn är så välklädda.) Anledningen är att barn mår bättre av en fast hand och ändå inte förstår föräldrarnas argument.

Shit, jag trodde att JAG var konservativ men inser att jag nästan är en hippie...