Du-reformen ägde rum i slutet av 60-talet, det var en reform i demokratisk riktning.
Tidigare tilltalade man okända eller överordnade med titel (tex. Direktör Svärd, Major Lundgren, Fru Axelsson och Magister Sandgren ). Det ansågs ohyfsat att nia någon man visste namn och titel på. Ni användes för att markera avstånd, till underordnade eller till personer utan titel.
Du användes inom familjen och till barn. Dock inte i alla familjer, i mer borgerliga kretsar var det vanligt att man tilltalade varandra i tredje person, även sig själv. Ex:
"Vill Sigrid smaka Hildas (min) goda kaka"?
"Karin ber om mammas tillåtelse att få gå ifrån bordet." (Med dagens språkbruk skulle detta kunna översättas med: "Ey, morsan, jag drar nu".)
Till tjänstefolk användes ofta tilltalet han och hon. Ex.
"Det är viktigt att hon inte spiller kaffe på duken fler gånger."
Nuförtiden verkar betydelsen av ni ha förändrats och många yngre tilltalar äldre eller kunder med ni, ett beteende som skulle ha ansetts vara ett oskick för 40 år sedan.
Här i Spanien tilltalas okända, äldre, överordnade och kunder med Usted (ni) eller med titel (Ex. Señor Sánchez). När jag är går i affärer tilltalas jag Señora.
För inte så länge sedan kallades jag vanligtvis Señorita...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar