Tänkte att jag skulle pigga upp mig själv med en lista på varför just jag är unik ;)
- Jag har aldrig sett Matrix-filmerna eller Top Gun
- Jag har alltid tyckt bättre om Mamma Scans köttbullar än hemlagade
- Jag har aldrig varit i Thailand
- Jag har alltid älskat väskor (låååångt innan märkesväskhysterin bröt ut)
- Jag har aldrig testat yoga
- Jag har alltid använt Converse (varje sommar sedan 1987)
- Jag har aldrig haft en fondvägg
måndag, februari 25, 2008
söndag, februari 24, 2008
lördag, februari 23, 2008
Boys don't cry
And so it is
Just like you said it would be
Life goes easy on me
Most of the time
And so it is
The shorter story
No love, no glory
No hero in her sky
I can't take my eyes of you
I can't take my eyes off you
I can't take my eyes off you
I can't take my eyes off you
I can't take my eyes off you
I can't take my eyes...
And so it is
Just like you said it should be
We'll both forget the breeze
Most of the time
And so it is
The colder water
The blower's daughter
The pupil in denial
I can't take my eyes off you
I can't take my eyes off you
I can't take my eyes off you
I can't take my eyes off you
I can't take my eyes off you
I can't take my eyes...
Did I say that I loathe you?
Did I say that I want to leave it all behind?
I can't take my mind off you
I can't take my mind off you
I can't take my mind off of you
I can't take my mind off you
I can't take my mind off you
I can't take my mind...
My mind...my mind...'
Til I find somebody new
Facing the facts
Jag är mycket förundrad över hur anpassningsbar människan är.
För mindre än två månader sedan trodde jag att jag skulle bo i Spanien för resten av mitt liv, jag hade mitt hem, min pojkvän och mina rutiner.
Nu, de repente, söker jag jobb och bostad i Göteborg där jag inte bott på nästan sex år och trots att det är tufft har jag vant mig och det känns helt okej.
Hur knäppt är inte det?
För mindre än två månader sedan trodde jag att jag skulle bo i Spanien för resten av mitt liv, jag hade mitt hem, min pojkvän och mina rutiner.
Nu, de repente, söker jag jobb och bostad i Göteborg där jag inte bott på nästan sex år och trots att det är tufft har jag vant mig och det känns helt okej.
Hur knäppt är inte det?
Sin ti no soy nada...
Det finns mycket jag saknar med Spanien; maten, människorna, solen och livskvaliteten. Fast jag måste säga att en av de största skillnaderna är att det nästan alltid var otroligt roligt att gå ut.
Avenyn i februari är sådär...
Det är så mycket attitude i Sverige och de flesta ser inte ens ut att ha skoj. Dessutom går spanjorer i alla åldrar ut. Här verkar det mest vara folk mellan 20 och 25 år. Eller så går jag till fel ställen?
Jag plågar just nu mig själv med spansk musik (Amaral)...
Men trots alla trevliga saker i Spanien känns det helrätt att vara i Sverige...for now.
Avenyn i februari är sådär...
Det är så mycket attitude i Sverige och de flesta ser inte ens ut att ha skoj. Dessutom går spanjorer i alla åldrar ut. Här verkar det mest vara folk mellan 20 och 25 år. Eller så går jag till fel ställen?
Jag plågar just nu mig själv med spansk musik (Amaral)...
Men trots alla trevliga saker i Spanien känns det helrätt att vara i Sverige...for now.
fredag, februari 22, 2008
Cat woman
Eftersom jag tvivlar på att jag kommer att gifta mig och skaffa familj har jag istället bestämt mig för att bli en sådan där "raffig tant" som folk tycker är trevlig att bjuda hem på middag.
Jag skall köpa mig en Porsche och spendera alla mina pengar på Chanel-väskor, goda viner, antika smycken och konst. Jag skall bara dejta yngre män och endast resa på semester till orter utan Bamseklubbar.
Jag kommer att vara som en krisande medelålders man...fast ändå inte.
Och när jag blir ännu äldre skall jag drapera mig i Kenzo-sjalar och färga håret rött, jag skall ha ett bullrande skratt och jaga älg.
Ja, det är väl bättre än att skaffa tio katter och flytta ut i skogen?
Jag skall köpa mig en Porsche och spendera alla mina pengar på Chanel-väskor, goda viner, antika smycken och konst. Jag skall bara dejta yngre män och endast resa på semester till orter utan Bamseklubbar.
Jag kommer att vara som en krisande medelålders man...fast ändå inte.
Och när jag blir ännu äldre skall jag drapera mig i Kenzo-sjalar och färga håret rött, jag skall ha ett bullrande skratt och jaga älg.
Ja, det är väl bättre än att skaffa tio katter och flytta ut i skogen?
Hett tips!
Drick inte 5-10 koppar kaffe innan du skall på anställningsintervju, risken är att du framstår som lismande och hispig.
Dessa katoliker...
Jag är fortfarande i livet, men min mesta tid går åt till att söka jobb. Jag tror att jag har besökt alla rekryteringsföretag som finns by now...
Något som alla ni arbetsnarkomaner missar är SVT:s repris av Törnfåglarna som sänds på fredagar klockan 15.10.
Något som alla ni arbetsnarkomaner missar är SVT:s repris av Törnfåglarna som sänds på fredagar klockan 15.10.
Jag var väldigt förtjust i serien första gången jag såg den (1985 tror jag) och den är nästan lika härlig att se igen. Den är väldigt romantisk, svulstig och med härliga 80-talsfrisyrer. Historien är egentligen helt vansinnig men ändå sällsamt förtrollande.
Åh, Fader Ralph...
torsdag, februari 14, 2008
What goes around...
Ni som har följt min blogg ett tag minns säkert att mitt sista jobb var på ett lite kaotiskt företag i Marbella som sparkade flera personer varje vecka (och till sist mig med).
Sista gången jag gick förbi företagets lokaler hade någon satt upp lappar på deras dörrar och fönster med texten:
This company steals money from their investors.
Do not trust them!
Jo, jag blev lite skadeglad...
Sista gången jag gick förbi företagets lokaler hade någon satt upp lappar på deras dörrar och fönster med texten:
This company steals money from their investors.
Do not trust them!
Jo, jag blev lite skadeglad...
måndag, februari 11, 2008
Arty Heir/ess
Efter att ha sett The Darjeeling Limited igår undrar jag om jag inte var lite för snabb med att utnämna Marstrand Folklore till min nya vårstil.
Nu känner jag mer för en quirky fransk stil á la Wes Anderson.
Man skulle kunna kalla den Arty Heir/ess
Stilen är klassisk men inte tråkig och visar på ett intresse för kläder och design. Den är inte politisk korrekt utan både päls och krokodilväskor kan förekomma. Kläderna är allra helst skräddarsydda, gärna ärvda och accesseoarerna är få men exklusiva. Udda detaljer och skärningar bör förekomma och den är långt ifrån sportig. Retro-sneakers (typ Stan Smith) kan dock förekomma.
Det är dock en krävande stil som innebär ett nytt sätt och tänka och kanske till och med en hel livsstil. Jag menar, den är svår att bära upp i Göteborg utan passar bättre i NY, Paris eller London. Dessutom bör bäraren ha ett yrke som passar stilen som tex konsthandlare, författare eller vinimportör. Fast man behöver inte vara framgångsrik, att leva över sina tillgångar passar the Arty Heir/ess.
Det kanske låter som en kostsam stil, men det behöver den nödvändigtvis inte vara. Kläderna får gärna vara slitna och väl använda och man behöver inte ha speciellt många plagg. Detta gäller dock främst män (The Arty Heir) som anammar stilen. Några kashmirtröjor, två kostymer, en blazer, några skjortor och ett par manchesterbyxor and you´re done. Viktigare är då att satsa på halsdukar, skor och glasögon.
The Arty Heiress är oftast ganska uppklädd. Hon behöver ett par cocktailklänningar (bör absolut vara ärvda), en välsittande kappa, ett twin set, ett pärlhalsband, en svart klockad kjol, Mary Janes-skor och några sommarklänningar i bomull.
Stilen är aldrig trendig, It-väskor är en dödssynd, jeans är tveksamt och konstmaterial förbjudna.
Nu känner jag mer för en quirky fransk stil á la Wes Anderson.
Man skulle kunna kalla den Arty Heir/ess
Stilen är klassisk men inte tråkig och visar på ett intresse för kläder och design. Den är inte politisk korrekt utan både päls och krokodilväskor kan förekomma. Kläderna är allra helst skräddarsydda, gärna ärvda och accesseoarerna är få men exklusiva. Udda detaljer och skärningar bör förekomma och den är långt ifrån sportig. Retro-sneakers (typ Stan Smith) kan dock förekomma.
Det är dock en krävande stil som innebär ett nytt sätt och tänka och kanske till och med en hel livsstil. Jag menar, den är svår att bära upp i Göteborg utan passar bättre i NY, Paris eller London. Dessutom bör bäraren ha ett yrke som passar stilen som tex konsthandlare, författare eller vinimportör. Fast man behöver inte vara framgångsrik, att leva över sina tillgångar passar the Arty Heir/ess.
Det kanske låter som en kostsam stil, men det behöver den nödvändigtvis inte vara. Kläderna får gärna vara slitna och väl använda och man behöver inte ha speciellt många plagg. Detta gäller dock främst män (The Arty Heir) som anammar stilen. Några kashmirtröjor, två kostymer, en blazer, några skjortor och ett par manchesterbyxor and you´re done. Viktigare är då att satsa på halsdukar, skor och glasögon.
The Arty Heiress är oftast ganska uppklädd. Hon behöver ett par cocktailklänningar (bör absolut vara ärvda), en välsittande kappa, ett twin set, ett pärlhalsband, en svart klockad kjol, Mary Janes-skor och några sommarklänningar i bomull.
Stilen är aldrig trendig, It-väskor är en dödssynd, jeans är tveksamt och konstmaterial förbjudna.
The Darjeeling Limited
Igår såg jag The Darjeeling Limited på bio. Jag har velat se den under en längre tid och hade höga förväntningar.
Trots detta var den till och med bättre än jag trott. Kombinationen av Owen Wilson, Adrien Brody och Jason Schwartsman (som jag inte kände till sedan tidigare), ett fantastiskt bildspråk och underbar dialog var oemotståndlig.
Dessutom lyckas Wes Anderson (regissör och manusförfattare) få rökning att se ganska coolt ut igen.
Trots detta var den till och med bättre än jag trott. Kombinationen av Owen Wilson, Adrien Brody och Jason Schwartsman (som jag inte kände till sedan tidigare), ett fantastiskt bildspråk och underbar dialog var oemotståndlig.
Dessutom lyckas Wes Anderson (regissör och manusförfattare) få rökning att se ganska coolt ut igen.
torsdag, februari 07, 2008
José Àngel Buesa
Te digo adiós y, acaso, te quiero todavía,
no puedo olvidarte, pero te digo adiós.
No sé si me quisiste, no sé si te quería,
o tal vez nos quisimos, demasiado, los dos.
Ese cariño nuestro apasionado y loco,
me lo metí en el alma, para quererte a ti.
No sé si te amé mucho, no sé si te amé poco,
pero sé que nunca volveré a amar así.
Te digo adiós y, acaso, con esta despedida
mis mejores sueños mueren dentro de mí.
Pero te digo adiós, para toda la vida
aunque toda la vida siga pensando en ti.
no puedo olvidarte, pero te digo adiós.
No sé si me quisiste, no sé si te quería,
o tal vez nos quisimos, demasiado, los dos.
Ese cariño nuestro apasionado y loco,
me lo metí en el alma, para quererte a ti.
No sé si te amé mucho, no sé si te amé poco,
pero sé que nunca volveré a amar así.
Te digo adiós y, acaso, con esta despedida
mis mejores sueños mueren dentro de mí.
Pero te digo adiós, para toda la vida
aunque toda la vida siga pensando en ti.
Pablo Neruda
Puedo escribir los versos más tristes esta noche.
Escribir, por ejemplo: "La noche está estrellada,
y tiritan, azules, los astros, a lo lejos".
El viento de la noche gira en el cielo y canta.
Puedo escribir los versos más tristes esta noche.
Yo la quise, y a veces ella también me quiso.
En las noches como ésta la tuve entre mis brazos.
La besé tantas veces bajo el cielo infinito.
Ella me quiso, a veces yo también la quería.
Cómo no haber amado sus grandes ojos fijos.
Puedo escribir los versos más tristes esta noche.
Pensar que no la tengo. Sentir que la he perdido.
Oír la noche inmensa, más inmensa sin ella.
Y el verso cae al alma como al pasto el roció.
Qué importa que mi amor no pudiera guardarla.
La noche está estrellada y ella no está conmigo.
Eso es todo. A lo lejos alguien canta. A lo lejos.
Mi alma no se contenta con haberla perdido.
Como para acercarla mi mirada la busca.
Mi corazón la busca, y ella no está conmigo.
La misma noche que hace blanquear los mismos arboles.
Nosotros, los de entonces, ya no somos los mismos.
Ya no la quiero, es cierto, pero cuánto la quise.
Mi voz buscaba el viento para tocar su oído.
De otro. Será de otro. Como antes de mis besos.
Su voz, su cuerpo claro. Sus ojos infinitos.
Ya no la quiero, es cierto, pero tal vez la quiero.
Es tan corto el amor, y es tan largo el olvido.
Porque en noches como ésta, la tuve entre mis brazos,
mi alma no se contenta con haberla perdido.
Aunque éste sea el último dolor que ella me causa,
y éstos los últimos versos que yo le escribo.
onsdag, februari 06, 2008
A Sign (of what?)
I det nya numret av Damernas Värld var det en artikel om Madrid. Jag är just nu inte speciellt intresserad av att läsa om Spanien så jag bläddrade snabbt igenom sidorna. Men, på bild var det café där vi gjorde slut (vi var i Madrid at the time). Det kändes sådär...
Jag menar, what are the chances!
Basta ya!
Jag menar, what are the chances!
Basta ya!
Himlen runt hörnet
Igår hörde jag något väldigt vist på TV (fri översättning):
Du var inte lycklig på jobbet/i förhållandet/i Spanien, men det gör dig ändå olycklig att lämna jobbet/förhållandet/Spanien.
Precis så är det ju.
Du var inte lycklig på jobbet/i förhållandet/i Spanien, men det gör dig ändå olycklig att lämna jobbet/förhållandet/Spanien.
Precis så är det ju.
Sooo last season
Coolt att matcha Converse med Chanel. Kom på något nytt! ;)
http://www.aftonbladet.se/sofismode/mode/article1764051.ab
http://www.aftonbladet.se/sofismode/mode/article1764051.ab
Invandrare
Jag söker jobb som aldrig förr. Det känns riktigt spännande och det skall bli mycket intressant att i sinom tid börja arbeta för ett svenskt företag. Förutom sommarjobb har jag bara arbetat i drygt två år i Sverige.
Jag har också precis insett att sedan jag var 20 har jag bott mer i Spanien än i Sverige...
Kanske blir det en kulturkrock (chock?).
Fast även i Sverige dricker ni väl vin på lunchen, kastar saker i väggen om era underlydande inte gör som ni säger och förbjuder folk att ta semester?
Inte?
Jag har också precis insett att sedan jag var 20 har jag bott mer i Spanien än i Sverige...
Kanske blir det en kulturkrock (chock?).
Fast även i Sverige dricker ni väl vin på lunchen, kastar saker i väggen om era underlydande inte gör som ni säger och förbjuder folk att ta semester?
Inte?
tisdag, februari 05, 2008
3 x NYTT
Jag trodde att jag skulle kunna stå emot.
Det tog en månad.
Men nu jag har köpt mitt första par jeans på fyra år.
I Spanien använde jag bara kjol eller klänning, men vädrets makter och den "praktiska" (läs tråkiga) stilen i Sverige tvingar mig att i alla fall ha tre par jeans att alternera mellan.
Men, ett nytt år, ett nytt liv och naturligtvis - en ny stil.
Tidigare har jag skrivit om min egen Bloomsbury chic-stil (http://blancaflor4ever.blogspot.com/2007/08/metamorfos.html), men den är mer för höst och vintermånaderna.
Min vårstil skulle jag istället vilja kalla Marstrand Folklore.
Jag tänker mig en seglartjej i vita eller blå jeans, converse (alltid!) och flätat skärp, men istället för stickad polotröja och Musto-jacka; en söt blus och en vacker virkad sjal. Naturligtvis innebär Marstrand Folklore mycket kjolar och klänningar också, då gärna rustika, i grov, solblekt bomull fast kombinerade med guldballlerina och gulddiadem för att inte stilen skall bli alltför mycket Hagaindian.
Nu väntar jag bara på våren!
Det tog en månad.
Men nu jag har köpt mitt första par jeans på fyra år.
I Spanien använde jag bara kjol eller klänning, men vädrets makter och den "praktiska" (läs tråkiga) stilen i Sverige tvingar mig att i alla fall ha tre par jeans att alternera mellan.
Men, ett nytt år, ett nytt liv och naturligtvis - en ny stil.
Tidigare har jag skrivit om min egen Bloomsbury chic-stil (http://blancaflor4ever.blogspot.com/2007/08/metamorfos.html), men den är mer för höst och vintermånaderna.
Min vårstil skulle jag istället vilja kalla Marstrand Folklore.
Jag tänker mig en seglartjej i vita eller blå jeans, converse (alltid!) och flätat skärp, men istället för stickad polotröja och Musto-jacka; en söt blus och en vacker virkad sjal. Naturligtvis innebär Marstrand Folklore mycket kjolar och klänningar också, då gärna rustika, i grov, solblekt bomull fast kombinerade med guldballlerina och gulddiadem för att inte stilen skall bli alltför mycket Hagaindian.
Nu väntar jag bara på våren!
måndag, februari 04, 2008
The arts
Mina nya idoler är Knut Knutson och Antonia Berglund från Antikrundan.
Vilket underbart jobb de verkar ha - att resa runt i sommarsverige och värdera intressanta och vackra föremål.
För varje år som går undrar jag mer och mer hur jag tänkte då jag studerade till civilekonom...
Vilket underbart jobb de verkar ha - att resa runt i sommarsverige och värdera intressanta och vackra föremål.
För varje år som går undrar jag mer och mer hur jag tänkte då jag studerade till civilekonom...
Askungen
En väninna till mig skall gifta sig i vår och jag har redan börjat fundera på vad jag skall ha på mig.
Det finns en klänningsmodell som jag förgäves har letat efter sedan 2004, då min bror gifte sig, men uppenbarligen är min smak inte allmängiltlig eftersom det har varit stört omöjligt att hitta detta plagg. Därför har jag bestämt mig för att sy upp den istället. Det är verkligen en win-win; modellen kommer vara exakt som jag vill + den kommer att vara skräddarsydd efter min kropp.
Jag vill ha en axelbanslös sidenklänning i duvblått (eller gustavianskt blått) med 50-talskjol. Till den vill jag bära silverskor och pälsstola.
Alla sätt att pigga upp sig är bra...
Det finns en klänningsmodell som jag förgäves har letat efter sedan 2004, då min bror gifte sig, men uppenbarligen är min smak inte allmängiltlig eftersom det har varit stört omöjligt att hitta detta plagg. Därför har jag bestämt mig för att sy upp den istället. Det är verkligen en win-win; modellen kommer vara exakt som jag vill + den kommer att vara skräddarsydd efter min kropp.
Jag vill ha en axelbanslös sidenklänning i duvblått (eller gustavianskt blått) med 50-talskjol. Till den vill jag bära silverskor och pälsstola.
Alla sätt att pigga upp sig är bra...
Vetgirig
En mycket kär väninna som jag lärde känna i Spanien har varit och hälsat på mig under några dagar. Vi hann med att gå på after work (eller i mitt fall: after (looking for) work), att gå på en middag med nya trevliga människor som varade till 05.30 (!), promenera, äta godis och att åka ut till Jonsered och titta på vackra villor.
Jag tar en dag i sänder och skyndar långsamt. Ikväll börjar min kurs i konsthistoria och det skall bli mycket intressant. Och imorgon är det dags för första lektionen i det som skall leda fram till en jägarexamen. Jag slog nyss upp i NE vad jägarexamen egentligen innebar och det framgick att det är minst tre prov i skytte. Var skall detta sluta? Jag tror jag köper mig en Barbour och går med i drevet...
Jag har blivit helt galen i kurser, det finns så mycket som jag vill lära mig. I höst eller sommar vill jag gå på vinkurs och lära mig restaurera möbler.
Jag tar en dag i sänder och skyndar långsamt. Ikväll börjar min kurs i konsthistoria och det skall bli mycket intressant. Och imorgon är det dags för första lektionen i det som skall leda fram till en jägarexamen. Jag slog nyss upp i NE vad jägarexamen egentligen innebar och det framgick att det är minst tre prov i skytte. Var skall detta sluta? Jag tror jag köper mig en Barbour och går med i drevet...
Jag har blivit helt galen i kurser, det finns så mycket som jag vill lära mig. I höst eller sommar vill jag gå på vinkurs och lära mig restaurera möbler.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)