Igår såg jag Döda poeters sällskap. Den var länge min favoritfilm och jag tycker fortfarande väldigt mycket om den. Dessutom kändes den väldigt modern trots att den är ifrån 1989.
Många filmer som utspelar sig i det förgångna (Robin Hood, Indiana Jones-filmerna, Dansar med vargar, Emma etc ) avslöjar vilket årtionde de spelats in, trots att det inte torde vara nödvändigt om man var mer noggrann med att använda tidstypiska kläder och miljöer.
Något som nästan alltid avslöjar inspelningsdecenniet är håret!
I de flesta historiska filmer inspelade under 80-talet stoltserar den kvinnliga huvudrollen med ett blont pudelrufs och mannen med dito hockeyfrilla. I 90-talsfilmerna har plattången gått varm och ögonbrynen är välplockade.
Andra detaljer kan vara val av tyger, färger och sminkning.
5 kommentarer:
Såklart att du gillar den - det gör jag med. Jag tror jag har sett det minst 100 gånger. Jag gråter ALLTID då de ställer sig upp på bänkarna och säger "Oh, Captain, my Captain". Det är inge fingråt - det är stora hulkningar och snor som rinner...
Jag med! Det är OMÖJLIGT att inte grata. Jag börjar da han tar livet av sig och smasnyftar fram till My Captain... Ethan Hawke är grym i den filme.
Vem älskar inte den? Men...alla begriper sig inte på sånt där. Har man ju förstått.
Ivanhoe då, flickor! Hur gör du med den, Blanca? Du kanske har satellit-TV så du kan se svenska kanaler?
Välkommen hem igen!
Blygisen! Ivanhoe hade jag länge inspelad. Hehehe! Kläderna ser ut att vara gjorda av billig satin och Ivanhoes har är very early eighties. Men den är ju...Ivanhoe (finns det nagon som INTE fördrar Rebecka?)
Tyvärr har jag inte svensk TV, men skulle gärna vilja.
Just det där retar jag mig nâgot oerhört pâ. Pâ sextiotalet har damerna för mycket kajal och sprejade frisyrer och pâ sjuttotalet har killarna för lângt hâr, fast handlingen utspelar sig vid sekelskiftet...
Likadant med scincefiction-filmerna, som ju ska utspelas i framtiden.
Hur var det i Lund?
Skicka en kommentar