fredag, september 29, 2006

torsdag, september 28, 2006

Visdomsord

"Remember that you shouldn't marry the person you know you can live with for the rest of your life; marry the one whom you can't imagine yourself living without."

Worlds apart

Marbella är kontraster.

Jag träffar människor som har både en Ferrari och en Lamborghini (varför, det känns som samma bil?), som har en walk-in-closet på 100 kvadrat, som köper semesterbostäder för 17 miljoner kronor, som organiserar veckolånga svensexor till Rio de Janeiro all-included, som tar med sig sina hembiträden när de reser på semester och som flyger privatjet till Monaco.

Men jag träffar också servitörer som har tre jobb, men inte råd att gå till doktorn och träffar sina barn 1 h per dag, städerskor som inte har råd att köpa födelsedagspresenter till sina barn, som inte har några rättigheter på jobbet, bara skyldigheter, som drar ut sina tänder istället för att laga dem och som aldrig beviljas semester.

De bor 1 km ifrån varandra men deras världar möts aldrig på riktigt.

onsdag, september 27, 2006

Ständigt denna sjuka

I love SVT.se

Jag har upptäckt "Kvarteret Skatan" och även sett ett avsnitt av "Poliser".

Tillsammans med Skype, Aftonbladet.se, GP.se, IKEAs svenska mataffär, Messenger och web cams finns det knappt någon anledning att ha hemlängtan längre.

Det skulle vara för att känna lukten av mossa och skog, njuta av utsikten av Vinga fyr, äta Hönökaka med grevéost och cykla på grusvägar då'rå.

tisdag, september 26, 2006

Tiden läker alla sår

Det är alltid tråkigt då ett förhållande tar slut. Både för den som lämnar och den som har blivit lämnad.

När man är mitt uppe i det tror man att smärtan aldrig kommer att gå över (även om ens vännar försäkrar att den kommer att försvinna). Det är omöjligt att föreställa sig att den person som just nu är den viktigaste i ens liv, och håller ens lycka i sina händer kommer att bli förpassad till en skuggestalt ifrån det förflutna.

Det kan ta en, tre, sex eller 12 månader, men det går alltid över. Alltid.

Många gånger stannar man kvar i ett dåligt förhållande för att man är rädd för att bli ensam, inte tycker om förändringar, eller man vet vad man har men inte vad man får etc. Men jag har aldrig hört talas om någon som efteråt ångrar att de inte stannade kvar i ett dåligt förhållande.

Det finns inte bara en rätt person för varje människa. Det finns massor. Och man träffar dem när man minst anar det.

Varför gör man slut?
Känslorna har försvunnit.
Man bråkar för mycket.
Man har träffat någon annan.
Man tror att "gräset är grönare".
Man inte vill binda sig.
Man är för olika.
Annat
Free polls from Pollhost.com

Frida Kahlo

Jag är absolut ingen konstkännare, men ganska allmänbildad. Jag kan inte komma på mer än en riktigt känd kvinnlig konstnär.

Kan ni?

måndag, september 25, 2006

Kiss me, tiger!

Jag läste någonstans att det kommer en ålder då alla kvinnor tycker att de ser bra ut i något leopardmönstrat.

Jag tror aldrig att jag kommer att nå den åldern. Det är helt enkelt inte jag och jag skulle känna mig hemskt utspökad.

En väninna till mig passar väldigt bra i leopard, även om jag inte tycker att en hel outfit i vilddjurets tecken är smickrande för någon. Men en top, eller en detalj kan vara fint...på någon annan än mig.

Grrr...

Lycka är...

...när min 2- årige brorson försöker säga mitt namn i telefonen.

Dagens citat

Metaforiskt angående en väninna.

"Från vandringspokal till dörrmatta"

Baktus 2006

lördag, september 23, 2006

Foreplay

Varför är det främst killar som spelar dataspel?

Age of Empires, what´s the deal?

Helg, helg, helg!

Helgen är här! Jag är en snabbis på kontoret, om en stund skall jag dricka kaffe med två kompisar och sedan skall jag och mi amor ta en promenad längs stranden.

Gårdagen tillbringades i soffan med my love, tilsammans med pizza och en film (Crash, mycket bra!). Det var en välförtjänt slapparkväll efter vår synnerligen blöta och spontana sushi-kväll dagen innan.

Men ikväll skall en på't igen!

Ikväll är jag bjuden på drinkar hos en vänninna - only ladies allowed. Efteråt skall jag träffa min älskling och vi skall äta middag och gå ut.

På söndag blir det hushållsarbete.

fredag, september 22, 2006

Raskens

I Sverige har ju sushi och thai konkurrerat ut pizza och kinamat som nyare alternativ till take away, framför allt i storstäderna. Här i Spanien ( i alla fall i södern) är det fortfarande lite trendigt, lite exotiskt, lite nytt att gilla sushi.

Spanjorer är överlag väldigt konservativa då det kommer till mat. De flesta spanjorer tycker att det spanska köket är det främsta i världen. Och de skryter vitt och brett om jamón serrano och kvaliteten på spanska viner.

Det är härligt med en sund patriotism, tycker jag. Istället för att, som många svenskar, klaga på vädret och sossarna (eller som jag; klaga på svenskarna;).

Den traditionella, svenska maten är dock inte mycket att skryta över. Saltad sill, brödsoppa och torkat fläsk.

Men vad skall man göra i ett land där det är tjäle i jorden 6 månader (eller mer) om året?

Resaca

En sapporo, en flaska vitt och lite sake senare.

God morgon...

onsdag, september 20, 2006

Francisca y Alejandro

Igår såg jag Ingmar Bergmans "Fanny och Alexander" på spanska. Det kändes inte konstigt alls (sjukt, sjukt, sjukt!). Men jag tror att Alexanders "röst" tillhörde en äldre kvinna. Det var lite irriterande.

tisdag, september 19, 2006

It's a sign

Under mina 4 år i Spanien har jag flyttat från Malaga till Mallorca till Marbella. Vi har talat om att flytta till Madrid i framtiden.

Varför är jag inte förvånad?

Girls only

Jag har alltid tyckt att det är roligt att gå ut. Att klä upp mig, sippa på en drink, lyssna på musik och träffa folk. Och det tycker jag väl fortfarande. Men faktum är att sist kändes det tråkigt att gå ut utan min käraste. Det har jag aldrig känt förut.

Är nätterna med girls only över?

La mar, el sol y la libertad

Ända sedan jag var liten närde jag en dröm om att bo i ett land med palmer. Jag vet inte hur eller varför det började. Jag minns att mina föräldrar var i Puerto Rico 1984 och att jag ville att de skulle ta med sig palmblad tillbaka. De gjorde de, av naturliga skäl, inte men jag fick flera vykort som pryddes av palmer. Vi var i Italien 1986 och jag fotograferade glatt varje palm jag såg. Några år senare drömde jag om palmalléer, drömmar som fick näring via Beverly Hills och Melrose Place.

Nu bor jag i ett land där det finns palmer överallt och jag måste erkänna att jag blir lite glad varje gång jag ser dem.

För mig symboliserar de hav, sol och frihet.

söndag, september 17, 2006

Findus

Min spanjor är skeptisk till mat som ha varit fryst. Det åt de aldrig hemma.

Shit, vad har jag gett mig in på?

fredag, september 15, 2006

Daggvattnet

My favourite place, all categories.


Jag saknar...

Jag saknar Sverige.

Jag saknar kvällarna på Orust med té och Komissarie Morse. Jag saknar det blå ljuset under sommarnätter. Jag saknar kvällsdopp i Bovik. Jag saknar skogsduvornas läten. Jag saknar att cykla på grusvägar på min gröna sommarcykel med fotväxel. Jag saknar daggen under min fot en tidig morgon. Jag saknar höststormar. Jag saknar ljudet av regn mot ett fönsterbleck. Jag saknar gula löv som virvlar. Jag saknar tystnaden i en snötäckt skog. Jag saknar granris på farstukvisten . Jag saknar doften av glögg och stearinljus. Jag saknar snödroppe och tussilago. Jag saknar den första cykelturen då gatorna sopats rena ifrån grus. Jag saknar doften av påskbrasor. Jag saknar vintern ra...

Well, jag saknar.

En eftermiddag i Monda


Exakt vad är det man får enligt denna meny? Carne Al Horno?

September rain

Jag är ensam i helgen och det känns skönt att rå om sig själv. Ikväll skall jag dricka Martini på terrassen och lyssna på musik.

Det är fortfarande varmt ute, men något svalare på kvällarna så jag måste nog svepa om mig med en sjal. Det gör jag dock gärna, jag älskar att hösten är på väg.

Det är samma sak varje år. Det börjar redan i augusti. Längtan efter friskare luft, högre himmel, gula löv och strilande regn. Jag är trött på mina sommarkläder, att vara beroende av luftkonditionering, att svettas stillasittande i skuggan och att bränna mig på metallen på växelspaken.

Opp amaryllis

Jag har en kollega som börjar varje morgon, och jag menar varje, med att under ca 10 min klaga på allt - på Spanien, kunder, leverantörer, konjunkturen och vädret.

Det, gó vänner, är ett underbart sätt att starta dagen!

Sedan fortsätter dagen med suckar, svordomar och förbannelser.

Jag har lärt mig att stänga av.

torsdag, september 14, 2006

Stress

Det finns en psyksjuk och/eller knarkande man som jag har sett flera gånger i närheten av min arbetsplats. Han ser väldigt ovårdad och smutsig ut, han talar med sig själv och ibland har jag sett honom gå omkring halvnaken.

Just nu sitter han utanför vårt kontor och det stressar mig jättemycket. Vi har stora fönster från golv till tak och jag är ensam på kontoret. Fast jag har faktiskt låst dörren.

Området där jag arbetar är vanligtvis ett tryggt och lugnt område. För några veckor sedan inträffade dock en incident och efter det har jag blivit mer orolig och mer på min vakt.

Det jag råkade ut för är ju ingenting i jämförelse med folk som blir rånade, nedslagna eller överfallna, men det påverkar mig fortfarande och jag förstår att folk kan bli traumatiserade i åratal efteråt.

onsdag, september 13, 2006

Hipp, hipp...hippie!

Det finns en klädstil i Spanien som nästan alla som inte är pijos har.

Den spanska (kvinnliga) hippien:

Det som är intressant med stilen är att alla ser identiska ut. Nertill gäller haremsbyxor eller thaibyxor, på fötterna bärs flip flops eller marockanska, spetsiga tofflor. De har linne, piercing i näsan, läderband runt handleden och bjällror runt vristen. Färgerna är alltid orange, brunt eller gräsgrönt. Håret är alltid klippt i samma frisyr dvs en kort frisyr med uppklippta sidor, kort lugg och lite längre nacke. Det är alltid naturligt, eller färgat, kastanjerött. Väskan är vävd och kommer från Sydamerika, helst Peru. Hippietjejerna syns ofta i Tarifa, Barcelona och på Formentera.

Är de Spaniens svar på pandatjejer?

Ormet kryper

Vi har börjat med svenskalektioner hemmavid. Det är väldigt intressant och roligt.

Jag inser också hur svårt det är. Att lära sig vilka substantiv som är en-ord och ett-ord, hur betydelsen förändras när ordföljden kastas om och hur betoningen av verbet ändras då man säger:

Hon äter.

Och

Hon äter lunch.

Fast det bästa med lektionerna är att jag känner mig superbegåvad.

tisdag, september 12, 2006

Famous last words

"La tristesse durera toujours"

Minsta motståndets lag

Jag är så glad!

Jag har efter idogt letande hittat en kurs i yoga som ligger 10 min med bil öster om där jag bor, och ett stall som ligger 5 min söder om.

Eftersom jag vet att jag kan vara lat måste eventuella kvällsaktiviteter innebära minsta möjliga motstånd och bättre än så här kan det inte bli.

Nu har inte ens jag någon ursäkt. Billigt är det också.

All work no play

Jag kan inte bestämma mig för vad jag vill göra. Det ändras hela tiden. Jag har startat eget, bytt jobb flera gånger och har erfarenhet ifrån många olika branscher.

Jag är civilekonom, men undersöker ständigt möjligheterna att utbilda mig eller börja arbeta som något annat. Marinbiolog, veterinär, författare, web designer, gemmolog, inredningsarkitekt...

Samtidigt har jag nog inte tillräckligt med tålamod för att påbörja en ny, lång utbildning. Mina sex och ett halvt års studier räcker.

Jag vill hitta hem!

måndag, september 11, 2006

Kanske en dag

Ibland drömmer jag om att bli en sådan där konstnärlig, hemvävd typ. Som har ett drejeri i ett stenhus ifrån 1700-talet på Gotland. Ett hus med mycket järnsmide, varsamt renoverat, med vackert slitna möbler, gammal bakugn, djupa fönstersmyg och trasmattor. Själv skulle jag ägna min tid till långa promenader i det vindpinade landskapet, min trädgård, mitt drejeri (så klart!), och kanske skriva lite. Jag skulle bära växtfärgade kläder i lager på lager i linne och ull, ha stora silversmycken och hennafärgat hår.

Långt, långt bort från Marbella...

Och där vaknade jag.

Nyhetstorka?

Lördagens nätbilaga av Göteborgsposten hade följande rubrik som huvudnyhet:

Sju av åtta regnställ för barn läcker.

Cocina Española

Jag uppskattar spansk mat.

Inte varje dag, men ett par gånger i veckan är det gott med tortilla, paella etc.

Det spanska köket är väldigt enkelt och rustikt. Bondemat. Inga krusiduller. Beställer du fisk, så får du en fisk, ibland med huvudet kvar, ingen sås eller sallad, men ganska ofta pommes frites.

Igår kväll efterfrågades spansk mat hemma, det blev kokt potatis indränkt i ali-oli, jamón serrano med picos (lite som grissini, fast kortare och hårdare) och manchego-ost.

El jefe

Är det bara jag? Eller tycker de flesta att chefer är jobbiga (och lite onödiga)?

fredag, september 08, 2006

Livet är en fest!

Varje fredag vid den här tiden fylls jag av samma känsla!

Jag-vill-gå-ut-känslan!

Jag längtar kalla drinkar i immiga glas, blickar över dansgolv, musik som får tårna att krökas och gamla kärlekar.

Om jag inte håller igång ikväll och eftermiddag blir jag dock trött och slö, så det gäller att sätta på bra musik när jag kommer hem, kanske ta en liten martini, fixa med min, som modebloggarna kallar det, outfit och absolut inte sätta mig och mysa med min amor i soffan.

Det skall jag ju göra imorgon.

Skype

Jag har precis skaffat Skype.

Varför har inte alla det?

Tjejkväll

Jag har inte varit ute på länge!

Men ikväll är det dags!

Jag och fyra tjejkompisar skall vädra cocktail-stassen och hälla i oss vodka. Först blir det en liten fördrink hos M., vi fortsätter sedan till Puerto Banús för att fiska gratsdrinkar (av inkastare) och sedan beger vi oss till Suite i Hotell Puente Romano för el gran final!

Svart ärmlös klänning (tror jag...), uppsatt hår, hängande silverörhängen med bergskristall ifrån George Jensen och en liten Diorväska. På fötterna blir det nog svarta ballerina.

torsdag, september 07, 2006

Tröst


Nu känns det bättre!
Jag har ju samma hårfärg som Laetitia Casta...och det kan ju inte vara fel.

Fonetik

I Spanien är det väldigt populärt att dricka whiskey (whisky).
Men det stavas annorlunda, nämligen Güisqui.

Som jos istället för juice.

Varför ser det så sjukt töntigt ut? Eller är det jag som är anglofil?

Branding

Det finns vissa varumärken som har blivit synonyma med produkten.

Svenska exempel är:
Post-it - häftande papper
Tipp-ex - korrigeringsvätska

Engelska exempel:
Scotch = tejp
Hoover = dammsugare

Spanska exempel:
Rimel (med ett m)= mascara
Kleenex = pappersnäsduk

iPod kan bli nästa varumärke att representera en hel produktkategori.

onsdag, september 06, 2006

Heder

Kommentaren som fick det att brista för Zidane under fotbolls-VM har avslöjats. Det var en förolämpning som inkluderade Zidanes syster, vilket det ryktats om hela tiden.

Vi diskuterade detta hemmavid, eftersom jag tror att få svenskar skulle känna sig manade att försvara familjen på detta sätt. Min käre spanjor har dock förståelse för fenomenet och vi diskuterade vad en svensk skulle provoceras av. Hans gissning var:

- Återvinner du inte?

Hmmm...jag tror att han börjar förstå svenskar.

Som Armstrong, liksom.

Jag har gjort något som ingen annan har gjort innan mig.

- Jag har färgat håret cendré.

Det känns sådär. Min ursprungliga bruna färg får jag först om två veckor
då det inte gick att färga håret mörkt med en gång.

Tills dess...råtta.

Low-maintenance

Min pojkvän frågade mig igår om jag ville ha en hushållerska som kommer varje dag.

Jag tackade nej, man är ju ändå svensk och det skulle kännas som höjden av lathet.

Fyra nyanser av brunt

Jag börjar bli lite nervös inför min hårfärgning i eftermiddag.

Jag försöker visualisera Angelina Jolie, Helena Christensen, Penelope Cruz och Julia Roberts...och Snövit (den enda mörkhåriga prinsessan).

Om det hjälper?
Tja...skulle Bert Karlsson bli snyggare med slingor?

tisdag, september 05, 2006

Lycka är...

...Roll-On i P3!

Au natural


Nu har jag bestämt mig!

Imorgon skall jag färga mitt hår till min naturliga mörka färg.
Jag har varit blond i tre år, men är trött på att gå till frisören varannan vecka och det sliter på håret.

Dessutom:

"Män föredrar blondiner, men gifter sig med brunetter."

måndag, september 04, 2006

El helg

Jag har haft en mycket skön helg.

Vi har monterat IKEA-möbler (äntligen har vi en bokhylla - Jippie!!), storhandlat,
varit ute och ätit och varit på stranden.

Dessutom har jag sovit otroligt mycket och bra. Det är tröttsamt att ha semester...

Nu sitter jag här på jobbet i min nya byxkjol i 70-talsstil och hög midja. Det har dessutom blivit möjligt att återigen använda en hel uppsjö av snygga skärp som under flera år varit för korta pga de låga midjorna.

Snart blir det lunch, men först skall jag betala en AmEx-räkning (Hu!).

Surt sa räven...

Jag är lite irriterad. I torsdags skulle jag gå på en arbetsintervju.

Tyvärr fick jag förhinder i sista sekund (ett lunchmöte) och vi bokade om mötet
till fredagen istället. Efter intervjun på fredagen blev jag erbjuden tjänsten.
Jag bad om betänketid och i morse ringde jag och tackade nej (av olika orsaker).

De säger då:

"Ja, vi vill också tacka nej. Vi har fått betänkligheter
eftersom du bokade av intervjun i sista stund."

Eh...? Och det kom ni på efter att ni erbjudit mig tjänsten? Sjukt oproffsigt!

Dessutom verkar det väldigt bittert att de kände sig manade att påpeka att
de minsann inte ville ha mig heller.

Jag tackar dock min lyckliga stjärna att jag inte tackade ja till tjänsten,
det skulle ha blivit pinsamt.

fredag, september 01, 2006

Vår Fru

Min kära väninna M. var i Madrid och hälsade på sin pojkväns familj och vänner för några dagar sedan.

Hon talade med en kvinnlig vän till sin pojkvän som hade ett tygband, cirka 40 cm långt, i den spanska flaggans färger. M. frågade vad det var och fick förklarat för sig att det var en symbol för Virgen del Pilar. Längden på bandet var viktigt eftersom det var längden på La Virgen.

Alla Virgens är Jungfru Maria, men de har olika betydelse, namn och utseende och firas på olika dagar. Andra välkända exempel är Virgen del Rocio och Virgen del Carmen.

Efter en stunds samspråk frågade pojkvännens väninna om hon ville ha bandet. M. tackade och tog emot.

Hon berättade om det för mig vi insåg att det var typiskt spanskt (och inte speciellt ovanligt). Chansen att något liknande skulle hända i Sverige känns minimal eftersom:

1. Väldigt få svenskar bär omkring på religiösa symboler.
2. Om de mot all förmodan skulle bära omkring på en flisa ifrån en stavkyrka eller dylikt är de inte troligt att de erbjuder den som en gåva till en utländsk gäst.

Spain is different.