Jag saknar Sverige.Jag saknar kvällarna på Orust med té och Komissarie Morse. Jag saknar det blå ljuset under sommarnätter. Jag saknar kvällsdopp i Bovik. Jag saknar skogsduvornas läten. Jag saknar att cykla på grusvägar på min gröna sommarcykel med fotväxel. Jag saknar daggen under min fot en tidig morgon. Jag saknar höststormar. Jag saknar ljudet av regn mot ett fönsterbleck. Jag saknar gula löv som virvlar. Jag saknar tystnaden i en snötäckt skog. Jag saknar granris på farstukvisten . Jag saknar doften av glögg och stearinljus. Jag saknar snödroppe och tussilago. Jag saknar den första cykelturen då gatorna sopats rena ifrån grus. Jag saknar doften av påskbrasor. Jag saknar vintern ra...
Well, jag saknar.
5 kommentarer:
Åh, så ljuvligt vackert.
Kon: Hahaha! Då förstår du verkligen vad jag menar.
Maria: Jag har blivit en riktig naturknarkare då jag är hemma i Sverige. :)
Mmmmm... är det inte typiskt svenskt att gilla allt som är mysigt. Att krypa ihop i ett soffhörn med en filt, levande ljus och en kopp te medan regnet smattrar utanför, t.ex? Spanjorer har inte sâ stor känsla för det...
Fast just nu är ju vädret och temperaturen prefekt här.
Det du saknar ar ledig tid hemma i Sverige pa landet. Tank pa alla dagar som kantas av stress i snoslask till en illaluktande sparvagn, forkylning och vinterkraksjuka, bleka och deprimerade manniskor med ackliga lunchlador som hatar sina jobb....
Men visst, jag saknar ocksa allt det du saknar. Ibland.
/Aussie
Anna: Det stämmer. Desutom är jag en oförbätterlig naturromantiker.
Aussie: Well, du är inte den som tackar nej till en korv med bröd i det gröna.
Lunchlador? :)
Skicka en kommentar