Det är intressant hur dofter kan föra en tillbaka i tiden.
Ett fotografi ger inte alls samma instant flashback.
Låtar* är också effektiva om man vill drömma sig bort, men dofter är det sinnesintryck som fungerar allra bäst....eller sämst beroende på vad man minns.
Kände nyligen doften av parfymen "Fahrenheit" och förflyttades genast tillbaka till 1991 eller så, då den var väldigt populär.
Parfymer är väldigt effektiva som tidsmarkeringar eftersom de oftast används intensivt under en speciell period.
Poison (Dior) - Klassresa till Jugoslavien 1990.
Eternity (Calvin Klein) - Sommaren 1993.
Laura (Laura Biagotti) - Första året på universitetet och min första stora kärlek 1994.
Pleasure (Elisabeth Arden) - Sommarjobb i Marbella 1999.
Premier Jour (Laura Biagotti) - Jobb på E/// 2001.
Glamour (Ralph Lauren) - Flytt till Málaga 2002.
Just nu är det Chance ifrån Chanel som gäller.
Sniff, sniff!
* Konstigt ord egentligen. Vad är skillnaden mellan en låt och en sång?
3 kommentarer:
Doftminnen är väldigt starka, när jag jobbade på dagis direkt efter gymnasiet hade jag köpt kryddor i en kryddaffär på rasten. När jag kom tillbaka ville några barn titta och lukta. En flicka som var adopterad från Indien sa att curryn luktade Indien, hon hade varit ett par år när hon kom till Sverige och sa att hon inte minns något från Indien.
Christian Diors Fahrenheit = Trimmade mopeder, puffiga dunjackor, Ralph Lauren pikétröjor och fula Timberland seglardojor.
Doft är insane när det gäller att framkalla minnen!
Vad gör man om man har en pojkvän som använder Fahrenheit? Om det ändå hade varit så lätt att köpa em ny parfym, men han säger att Fahrenheit är hans doft och att han inte kommer att byta ut den. Vad gör jag?
Skicka en kommentar