Artistnamn.
Jag kan förstå att det är lättare att tilltalas (i den engelspråkiga världen) med ett mer internationellt gångbart namn än Kjell Hilding Lövbom (medlem i Europe).
Men Kee Marcello? Varför göra anspråk på att vara en amerikan med italienskt ursprung? (Många kända amerikaner med italiensk ursprung har dessutom själva bytt till ett mer WASP-låtande namn, ex. Dean martin som föddes Dino Crocetti, men det är en annan diskussion.)
Eller Joey Tempest? Det låter som ett superhjältenamn. Kanske var det meningen.
Eller Zinny Zan ifrån Easy Action som föddes Bo Stagberg. Hans namn känns dock mer ironiskt...hoppas jag.
Min frågeställning är varför artistnamn ofta låter så teatraliska, som huvudpersonerna i en Harlekinroman. Det blir så svårt att ta dem på allvar då.
Varför inte välja ett mer neutralt (för oss sveskar) namn? Som David eller Daniel? Nelson eller Brown?
Jag kan också, till viss del, förstå de som byter till ett något "coolare" namn men ändå behåller grunden, som Ringo Starr som tidigare hette Richard Starkey. Eller Yngwie Malmsteen som tidigare hette Lars Johann Yngve Lannerbäck.
Men, Kee Marcello? Never.
3 kommentarer:
Åh gode gud Blanca!!! Du är fan den enda i min generation som har koll på Easy Actions Bosse, vet du att han kickade min svåger som leadsinger när båda bodde i LA på det glada 90-talet i ett annat band.
Min svåger har fortfarande en beef med honom trots att det var typ 20 år sen. Sen blev han väl sångare för Shotgun Messiah, men krökade och knarkade så hårt så han fick en stomipåse och blev i sin tur kickad när han sålt hela musikutrustningen för att få råd med ladd, hahaha!!
Nu har han Zan Clan och är fortfarande Sveriges härligaste mytoman. Googla det och se världens menst pinsamma gig på nyhetsmorgon för drygt ett år sen. You're my hero, babe!!!
Det är inte lätt att vara frân snälla Sverige och försöka armbâga sig fram bland ondskefulla amerikaner ;-)
De var inte bara namnen som liksom inte räckte ända fram.... vad sägs om videon till Cherokee? Och Joey förstod aldrig riktigt hur man använde kajal och var alltid lätt rosa runt ögonen, med ljusbruna ögonfransar. Det matchades med lätt rosa läppar (lypsyl?) En del i bandet verkade inte vara riktigt vän med fönen heller...
Jag gillar dem fortfarande mest frân den gamla goda tiden, med Open your heart osv..
PL: Japp, jag har koll! ;) Och du har intressant insider information. Jag skall kolla nyhetsmorgon. Hoho!
Anna: Du har så rätt, han hade både lypsyl och rogue. Otroligt vad ens smak förändras med trender.
Skicka en kommentar