Ja, vad gör man?
Hemlängtan har slagit till igen, och det med råge. Det var länge sedan jag ens reflekterade över att kanske flytta hem.
Men, samtidigt, här har jag pojkvän, ett hem, ett jobb (fast kanske inte så länge till ...hihihi!)
Kanske är det lättare ett bo med de sina...i det långa loppet? Men det innebär att jag måste lämna hela mitt liv! Jag har snart bott här i fem år, och solen skiner ju inte varje dag i Sverige.
Samtidigt innebär ett liv i Spanien att jag aldrig kommer att få (få och få...) den där sekelskiftsvillan med trägolv och kakelugnar, snickarglädje och glasveranda.
Istället blir det golf, medelhav, öppna sandaletter, cab och ljumma nätter.
Ya veremos...
11 kommentarer:
Måste vara en jobbig känsla. I dagsläget förstår jag mig ju inte alls på folk som längtar tillbaka till Sverige haha, men gräset tycks ju alltid vara grönare på andra sidan..
Hej,
har aldrig kommenterat men foljt ditt blog nu under ganska lange. Ville bara saga att jag har exakt samma kansla idag. Kanske ar det trots allt lattare att bo med de sina. Trots att jag ALSKAR Barcelona. Att det ska vara sa svart... Tack for en underhallande blog! /Johanna
Du efter 17 aar utomlands, så börjar jag få nog. Men å andra sidan, när jag är i Sverige så är det inte heller hemma. Så håll ut du kommer strax tillbaka i rutinen. Men visst - en dag måste du välja... Kanske inte just idag eller 2007...
Tvekar också mellan det här hurvida man ska flytta tillbaks till Sverige eller ej... Men man får inte glömma att det är stor skillnad på vår/sommar-sverige och resten av året. Sätt dig på en t-bana en kall eftermiddag i November, mitt i rusningstrafiken, och voila - man är LÄTTAD över att inte bo där längre. Fifan.
Ja hmm jag sitter här och tänker jag med och den stora frågan är ju vad man egentligen längtr efter. Det värsta man kan göra är ju typ att åka till Sverige på sommaren då det är så himla fint!
Vintern däremot för att inte tala om hösten.
Hmmm ya veremos.
Hej, kan bara säga så här, jag har just flyttat hem, efter 9 år, och jag har PANIK, visst, det var pga omständigheter etc o vet inte heller hur länge jag blir kvar, men tycker inte riktigt att jag passar in någonstans längre, det är inte så lätt att återanpassa sig..weird..nåja, den som lever får se!
Usch , det är jobbigt med hemlägtan. Jag bodde ju inte i Spanien lika länge som du och jag flyttade hem eftersom det inte fungerade mellan mig och han jag bodde med. På ett sätt älskar jag att vara tillbaka i Sverige men samtidigt saknar jag Spanien varje dag och funderar ständigt på om jag gjorde rätt som flyttade hit. Jag hoppas att jag kanske kan bo där en längre eller kortare tid i framtiden och förhoppninsvis blir det snart ett besök. Exet och jag är väldigt bra vänner och det är mycket lättare att umgås nu när vi har separerat så ett besök som kompis i Madrid vore kul men samtidigt vemodigt.
Du kan ju alltid flytta till Sverige på prov ett tag. Du kan ju börja med att söka jobb i Sverige och sen se hur du vill göra. Fast jag antar att det skulle vara svårt att få med pojkvännen. Spanien finns ju alltid kvar om provboendet i Sverige inte visar sig så lyckat.
Ja , jag kan inte ge dig något bra råd. Vet hur knepigt det är. Faktiskt så känns det konstigare att flytta hem igen än det kändes att flytta utomlands. Säkert kommer du att sakna Spanien otroligt mycket om du bosätter dig i Sverige också. Svårt.
Jobbigt med hemlängtan och såna här funderigar. Du måste ju inte bestämma något nu , Sverige ligger ju kvar om du vill flytta om några år.
Lycka till och stor kram
Sekeskiftsvilla med snö upp till andra våningen, eller Spanien? Hade lätt valt Spanien.
snickarglädje schmickarglädje!!
så du har börjat vackla? du vet att du är välkommen till sverige när du vill;) take your time.
Ja du Blanca. Efter en tid kommer du att känna i magen vad du vill göra. Om väljer att bo kvar kommer du alltid leva med en längtan i bröstet och om du flyttar hem kommer du att längta till Spanien.
Jove: Jo, det är väl så, man är aldrig nöjd. hihihi!
Johanna: Vad skönt att höra att man inte är ensam... Ja, vad gör man?
Anonym: Jag förstår att det är svårt att känna sig hemma i Sverige efter 17 år utomlands. Jag stressar inte fram mitt beslut. Vi får se hur jag känner runt jul...
Mal: Jag veeet! Men samtidigt saknar jag vänner, familj och svensk hunor. Och de beror ju inte på vädret.
Räven: Ja, jag har förstått att du tänker i samma banor. Jag längtar främst efter att käna mig hemma och vara med svenskar. Det är så mycket enklare...och många gånger roligare.
Emma: Jag förstår dig då jag försökte flytta hem en gång. Tre månader stod jag ut...
Therese: Tack vännen! Jag tror dock att längtan tillbaka till Spanien nog försvinner efter ett tag i Sverige. men min längtan efter Sverige...kanske den inte försvinner någonsin och det orkar man ju inte med.
Kram
Shadow: hahaha! Snö är ju mysigt! :)
Mike: Tack, det värmer ;) Troligtvis kommer jag att veta när det är dags att dra norrut!
Morris: Skulle det där hjälpa? Hahaha! Kram
Skicka en kommentar