måndag, maj 22, 2006

Det svenska vemodet

Som föregående inlägg indikerar, har jag lite hemlängtan just nu. Igår kväll satt jag och läste dikter av Pär Lagerkvist , Hjalmar Gullberg och Karin Boye

Allt är mitt, och skall tagas ifrån mig. Inom kort skall allting tagas ifrån mig. Trädet, molnen, marken där jag går Jag skall vandra - ensam, utan spår.
***
Han kysste din kind ... en kväll i syrenernas tid och gullregnens månad
***
Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äventyr.

När jag kommer hem blir det till att storhandla på Nygårds Anna, Nanso (nordiskt i alla fall) och H&M. Vidare tänker jag köpa de nya patriotiska Bliw-tvålarna med lukt av Blåsippa/Daggkåpa och Lingon/Ljung. Det låter underbart!

3 kommentarer:

mikebike sa...

hej blanca!

åhh vad jag älskar vemod... det räcker så ordet vemod... gotta love it

Blancaflor sa...

Haller med. Moll rules!

Nejma sa...

Åh, vemod... Det ordet hade jag faktiskt glömt bort. Det är sååå svenskt! Och ja, ibland blir jag också full av vemod.... Älskar det ordet!

/Nejma