Begrepp som ger mig rysningar - Del I

Vardagslyx

Sluta genast att använda detta ord som bara ger mig associationer till sunkig radhusglamour!

Orakel

Jag vill inte låta (alltför) skrytsam men jag har en unik, intuitiv förmåga att förutse trender. Fråga mina vänner!

Förr, när jag var mer intresserad av att följa modet, letade jag alltid förgäves efter de kläder jag ville ha men de kom oftast inte till butikerna förrän flera månader senare. En del av förklaringen ligger i att jag alltid har läst utländska modemagasin, men jag tycks dessutom ha en bra känsla för vad som kommer.

Det är redan gammal skåpmat för de flesta men jag tror verkligen att Doc Martens och Levi’s-jeans är på stark frammarsch.

Vidare förutspår jag en revival för smörgåstårtan!

Och alkoläsken så klart (eller inte…)!

Woody

Några roliga citat ifrån Woody Allen (min favorit är det tredje).

"I will not eat oysters. I want my food dead. Not sick. Not wounded. Dead."

"I'm very proud of my gold pocket watch. My grandfather, on his deathbed, sold me this watch."

"It seemed the world was divided into good and bad people. The good ones slept better while the bad ones seemed to enjoy the waking hours much more."

"You can live to be a hundred if you give up all the things that make you want to live to be a hundred."

Ankomst

Jag kan inte vara tyst och låtsas som ingenting längre, utan måste dela min glädje och lycka med er, kära läsare! Det kommer knappast att komma som en chock, utan ni har nog redan kunnat gissa er till att jag verkligen lever i en av mina lyckligaste tider just nu.

Nästa helg är det 1:a advent! Underbart!

Jag kommer att ta fram ljus och stjärnor redan på lördagen. På söndag väntar adventsgudstjänst och sedan kyrkkaffe hos min söta väninna S.

Kanske bjuder hon på vörtbröd?

På spaning efter den tid som flytt

70-talister verkar, trots sin relativt unga ålder, mycket nostalgiska, och speciellt då det gäller kläder och leksaker till sina barn. Trots att många av oss i efterhand klagade på de bruna och orange bebiskläder våra 40-talistföräldrar tvingade på oss och istället drömde om rosa och ljusblått med glitter och volanger är det ändå de mer jordnära färgerna många väljer idag.

Skillnaden ligger dock i ledordet design. Det är inte en noppig, brun kofta i akrylgarn som småbarnen springer omkring i utan istället en i lammull ifrån Ralph Lauren. Gunilla Axéns molntyger ifrån 70-talet säljs som aldrig förr och finns i flera nya färger och pryder både sängkläder, bebisfiltar och necessärer.

Vidare dyker våra gamla leksaker upp i ny och genomtänkt design. Barnkammaren skall ju idag inte bara vara lekvänlig utan också estetiskt tilltalande. Barbapappa kanske inte längre är så populär som bok, men dockor, muggar och kuddar finns snart i var hem.

Jag har också sett en vitlackerad och upphottad version av brädspelet Labyrint, inte avsett för kladdiga barnhänder utan mer en inredningsdetalj à la coffee table book.

Vad är det som gör att vi redan har börjat blicka tillbaka? Går utvecklingen verkligen för fort (som alla säger) och vi försöker krampaktigt hålla oss fast i Etch-a-Sketch, Rubiks kub och Skrållan-dockor för att känna oss trygga?

Är de våra madeleinekakor?

Jag lyssnar till Ave Maria (så vackert att man gråter) och tappar upp ett skumbad. Det är söndag.

St. Patrick

Fredag idag. De matchande kläderna går i irländskt grönt och svart.

Jag skall iväg på en liten tillställning norröver direkt efter jobbet, där kommer jag också att tillbringa natten. På lördag har jag en trevlig liten lunch inplanerad och jag skall även träffa La familia på stan. På kvällen väntar en middag i mitt favoritsällskap (för tillfället) och på söndag blir det ytterligare en familjesammankomst.

Nästa vecka kommer jag att vara galet social varje dag.

Don't get me started!

En kär kollega skrattade åt mig för att jag nämnde att jag tycker om att göra marsipangrisar vid jul.

- DU? Du är ju inte direkt den pyssliga typen!

- I beg your pardon?

På min terass i Spanien odlade jag lavendel som jag sedan torkade och sydde in i små doftpåsar som jag broderade med den lycklige mottagarens initialer.

Ha! Vem är pysslig nu?

Doooown tooo the river....

Jag lyssnar på radio nästan jämt och på väg till jobbet zappar jag ständigt mellan olika kanaler. Ibland hamnar jag på Bandit Rock (Vi spelar vad vi vill!) och de är nästan alltid skrattretande i sin jargong mellan låtarna.

Nu senast hörde jag Bruce Springsteens kvalfyllda stämma i The River tona ut och radioprataren sade på sin goa göteborgska: En rivstart så här på morgonen…

Well, The River är ungefär den mest lågmälda och sorgliga låt som finns och absolut ingen rivstart på morgonen, när jag hör den vill jag bara dra täcket över huvudet och somna om (för att aldrig mer vakna upp).

Sangre y Arena

Jag inser att det är svårt att förstå (och respektera) att jag verkligen älskar tjurfäktning.

Första gången jag bevistade en var i Málaga 1995 (under ferian) och jag minns fortfarande de tre matadorerna: Jesulin de Ubrique (som är en av de mest kända), Javier Conde (från Málaga, och naturligtvis publikfavorit) och El Cordobés (också väldigt populär).

Om jag bedömer olika matadorers framträdanden rent estetiskt tycker jag bäst om El Juli, men Francisco Rivera är en stor favorit så klart! Honom har jag sett många, många gånger. Han gör alltid en fantastiskt vacker uppvisning och ofta vill han vara både matador och banderillero (och en gång har jag även sett honom som picador), men han är dålig på att döda tjuren…

Anyway, det är klart att det är barbariskt och djurplågeri men det enda jag kan säga är att hettan, musiken (paso doble, som spelas då matadoren äntrar arenan och innan tjuren dödas), stämningen och färgerna är irresistibles.

Francisco Rivera Ordoñez

Back in the days

När jag blickar ut genom fönstret inser jag att jag under många år har ljugit för mig själv.

Under min tid i Marbella (med Europas överlägset bästa klimat) hävdade jag alltid styvnackat att vädret i Spanien inte hade det minsta med varför jag valt att bo där. Istället babblade jag om det rika kulturarvet, den fantastiska maten, livsglädjen och los hombres españoles.

Men nu måste jag erkänna för mig själv att sol 360 dagar om året, lunch på terrassen i januari och en liten copita på golfklubben med utsikt över de gröna kullarna faktiskt tillförde något extra till mitt liv.

November – I did not see that one coming….

En av mina favoritrestauranger i Marbella - Magna Café

I rörelse

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.
På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

Karin Boye

Måndag...

Efter en trevlig helg är det återigen måndag. Och en mycket kylig sådan. Min work spouse är ledig idag och jag känner mig lite övergiven.

I fredags tog jag ett par glas vin efter jobbet med en liten väninna. Lördagen inledddes med en snabb kopp kaffe med en gammal vän, städning (naturligtvis), kaffe med en kär väninna och lunch med en annan.

Jag åt middag på restaurang Taras med en bekant och sedan blev det några drinkar på Locatelli. På söndag åt jag middag hos min mor och gick till sängs tidigt.

Don't know much about geography...

En bekant till mig ville använda sina bonuspoäng för att resa till Capetown (Kapstaden) i Sydafrika. Sagt och gjort, han bokade en resa och for iväg.

Han tänkte dock lite fel och istället för det förväntade Capetown landade han i Freetown, huvudstad i Sierra Leone, världens fattigaste land enligt FN och som länge har brottats med problem i form av inbördeskrig.

Det var lite spänd stämning erkände han efteråt…

Lycka!

Små saker som gör mig glad:

- Fina anteckningsblock i skinn
- Coca-Cola
- Nytvättade kläder som doftar sköljmedel
- Kala trädgrenar mot en stjärnbeströdd himmel
- En liten kram från mina brorsöner
- Soppor
- Converse
- Té med mjölk och honung
- Finlandia av Sibelius

Den nya generationen

Igår såg jag Debatt med Janne Josefsson där de bland annat talade om Alex Schulmans projekt på Internet – 1000 apor.

Marcus Birro var upprörd och kallade det mobbing (!), Täppas Fogelberg svamlade osammanhängande om att det inte var roligt, Björn Ranelid var nedlåtande och tog upp Sven Stolpe men jag tyckte att det verkade som om allas vår Janne Josefsson faktiskt gillade Alex Schulman.

Jag? I love him!

Moulin Rouge

När jag var liten ville jag bli can can-dansös.

Tur att mina föräldrar inte visste något om det...

Klok som en bok

Snart är det dags för vårt nästa bokcirkeltillfälle. Det ser jag fram emot!

Månadens böcker har varit Amberville av Tim Davys (pseudonym) och Brännömorden av Ann Wallander (utgiven under eget förlag...).

Jag ser fram emot att presentera min analys av de båda böckerna och dessutom en givande jämförande studie.

Några av mina svenska favoritförfattare är följande (På grund av deras fantastsiska förmåga att skriva naturligtvis. Vad trodde ni?):

Jens Lapidus

Jonas Hassen Khemiri

Stig Dagerman

Aceite de Oliva

Spanjorer säger att italienare köper spansk olivolja ompaketerar den och säljer den som italiensk.

Nu har jag hört en marockan hävda att både spanjorer och italienare åker till Marocko och köper deras olivolja som de sedan säljer under eget märke. Vad grekerna säger vet jag inte, men antagligen att de har den bästa olivoljan.

Jag har sett olivlundarna i Jaen och ingen spanjor har någonsin ljugit för mig (Ha ha ha! Eller hur?) så jag väljer att lita på dem.

I jakt på lycka

Cuéntame como te ha ido

en tu viajar por ese mundo de amor,

volverás dije aquel día,

nada tenía y te fuiste de mi.

Háblame de lo que has encontrado

en tu largo caminar

Cuéntame como te ha ido

si has conocido la felicidad

Sakralt

Dagens helgon! Santo Herculado de Perugia

Ett moget beslut

Fredag idag.

Det innebär lunch ute och matchande kläder med min käre kollega (svart kavaj, svart polo, grå veckad kjol och duvblå sjal).

Ikväll vankas det after work med jobbet. Jag har ännu inte bestämt mig för om jag skall följa med eller inte. Kanske vore det bättre att gå hem och kurera mig.

Annars vet jag hur det blir; efter 4 glas vin, 3 drinkar och 2 tequila stressar jag genom stan från en efterfest och kommer hem lagom till nyhetsmorgon.

Och imorgon ska jag städa, tvätta, äta lunch med en väninna och träffa en efterlängtad vän på kvällen.

Hemmakväll, således!

The perfect gentleman

Den ultimata sporten måste vara modern femkamp!

Trots namnet är grenarna väldigt klassiska och det var tydligen också syftet då den skapades av Pierre de Coubertin i början av 1900-talet.

De olika grenarna är fäktning, hästhoppning, simning, skytte och terränglöpning. Det är verkligen lite av varje: dels fysiskt krävande sporter som simning och löpning dels mer teknikorienterade som hästhoppning och fäktning och dessutom skytte som en extra ingrediens.

Oooh, un caballero total…

Tengo un resfriado

Jag är förkyld!

Mina rörelser är återhållsamma, jag tänker och reagerar något långsammare. Mina ögon är glansiga och min röst svag. Om mitt liv vore en film skulle en vänlig själ ha kommit förbi med kycklingsoppa. Men istället tröstar jag mig med sparrissoppa ifrån Knorr, Treo och halsdukar.

Oerhört ointressant inlägg, men jag är som sagt var sjuk. På jobbet dock.

Miercoles

Igår var jag återigen på Linnéterassen, min nya favoritrestaurang. Inredningen är som hämtad ifrån Fanny och Alexander med träpanel, mörka medaljongtapeter och, lampetter och naturligtvis huserar den i en gammal grosshandlarvilla. Liksom sist åt jag Havets Wallenbergare och drack en god vit (!) Rioja.

Resten av kvällen tillbringades i telefon med min käraste lille havfrue lyssnandes på Lluis Llach.

En härlig onsdag!

From Russia with love

Jag har haft en ganska lugn helg.

På fredagen träffade jag en gammal före detta kollega och sedan gick jag till sängs tidigt. På lördag städade jag som vanligt, träffade en gammal ungdomsvän över en kaffe, gick i kyrkan och åt middag med en god vän.

Trots höstvindar, inmundigades räkor och ostron. Kvällen avslutades traditionsenligt på Sticky Fingers.

Söndagen började naturligtvis med frukost och efter ett antal lugna aktiviteter avslutades den med middag och film.

Ja, vad mer kan man begära av en helg i november?

Amish

Jag är i Stockholm at the moment.

På väg till hotellet åkte jag genom Kista och möttes av en stor skylt med texten: Welcome to the future today!

Vilket år är det egentligen? 2000? 2001?

Det känns som värsta 3G-propagandan.

Gör om, gör rätt.